Visste du att...


En pratstund med Sven-Gunnar Andersson… den första hemmatränaren som vann StoChampionatet.

Året var 1984 och Axevalla hade på de femton år som loppet körts inte haft någon hemmasegrare i...

... vårt största lopp. Visst hade några av Axevallas största tränarnamn haft chansen och varit nära att vinna vid något tillfällen men ingen hade lyckats. När det till slut hände så var det Sven-Gunnar Andersson som slog till.

Men vi tar det från början. Sven-Gunnar hade haft fina framgångar som tränare på Gävletravet. Han hade gjort sig ett namn i travsverige bland annat genom amatörtränade Maj Björn som han alltid körde och vann Derbyt med 1979. Alltid är i och för sig en sanning med modifikation. Just i StoChampionatet det året hade Sven Gunnar kvalat in en egentränad häst och därför var det Olle Goop som skötte tömföringen på Maj Björn som ju vann.
- Jag körde snabbjobben med Maj Björn och körde henne i loppen. Nu hade jag kvalat in Klosterflamman till StoChampionatet och kunde ju därför inte köra henne i finalen. Det var prat om att vi skulle sätta in Maj Björn på min träningslista enbart till det här loppet för att jag skulle kunna köra. Men jag tyckte inte det var rättvist mot Klosterflammans ägare så jag avstod det. Att jag senare under året fick vinna Derbyt med Maj Björn var så klart oerhört skönt, berättar Sven-Gunnar när vi får tag i honom.

- Jag fattade i alla fall tycke för Axevalla och när jag såg en annons i Trav och Galoppronden om lediga boxar inne på stallbacken så ringde jag sportchefen Håkan ”Lillis” Olsson om jag kunde få hyra dem. Sedan gick allt ganska fort och i mars 1981 flyttade jag ner med 6-7 hästar.
Hästantalet på träningslistan ökade inte nämnvärt och även om det droppade in lite segrar så tycker Sven-Gunnar själv att han hade en tung period de första åren på Axevalla.
- Jag minns att jag bara hade 12 hästar i träning och var tvungen att säga upp en i personalen strax före vi vann finalen, berättar Sven-Gunnar.

Sven Gunnar hade några år tidigare fått i uppdrag att hitta ett ungsto som kunde vinna StoChampionatet. Uppdraget kom från ett gäng som ville bli de första att vinna hemmabanans största lopp.
- Jag hittade Pay The Bill när hon var ett år på Asserdal där hon var för inkörning hos Olle Goop. Jag kan säga att jag fastnade för henne direkt.
- Hon var dock ingen naturbegåvning på något sätt i början och vi var tvungna att hjälpa henne med både extra vikt och snebalans för att hon skulle trava rent. Hon hade dock helt rätt inställning till jobbet och debuterade med en tredjeplats på 18,6 under Trippeltravet som treåring. Det var ju en riktigt bra debuttid på den tiden.
 
När det var dags för det stora målet som fyraåring tillhörde hon definitivt inte favoriterna.
- Nej och hon var bara fyra i sitt kvallopp och hamnade utanför finalen. Som tur var fanns det ett extrakval på den tiden. Jag visste att hon skulle vara bättre till det och chansade även med att rycka av henne bakskorna vilket gav bra effekt. Barfotakörning är ju väldigt populärt idag men på den tiden var det ganska ovanligt, konstaterar Sven-Gunnar.
 
Den stora dagen när finalen skulle gå minns Sven-Gunnar i stort sett varje minut av.
- Stallet hade en del hästar ut den dagen och jag visste att vi hade toppform på hästarna. Det hade varit riktigt bra resultat hela veckan innan och jag vann faktiskt två lopp till den här dagen förutom finalen. Det var så mycket att göra att jag aldrig hann bli direkt nervös.
Vi som känner Sven-Gunnar väl undrar i och för sig om ordet nervositet ens finns i hans register. Det finns nog inte mycket som kan få honom att hetsa upp sig. Pay The Bill tillhörde efter sitt misslyckade uttagningslopp absolut inte de mest betrodda i finalen. Inte ens extrakvalet gjorde att spelarna trodde speciellt på henne.
 
- Jag hade egentligen inga större segerföhoppningar när jag åkte ut till defileringen även om jag visste att hon hade toppform för dagen. Nu hade vi lite tur och kom ner perfekt i andra utvändigt efter en bit. På den sista bortre långsidan började jag få upp lite förhoppningar och 400 kvar såg jag att det skulle lösa sig.
När luckan väl kom avgjorde Pay The Bill ganska säkert före Frida Major och det var ett faktum med den första hemmasegern i ett av travsveriges mest anrika lopp.
Pay The Bill lever kvar i allra högsta grad på Axevalla då hon har namngett vår restaurang. Hon utvecklades till en häst i Sverigeeliten med flera segrar i Gulddivisionen och bra resultat i Frankrike. Nästan 1,8 miljoner kronor tjänade hon till slut och hon blev mamma till en miljonär i form av Elisa Caprice som tjänade nästan 1,2 miljoner kronor. För Sven-Gunnar Andersson betydde hon allt och han tillhörde under flera år efter segern de större tränarna på Axevalla med profilhästar som Pay Nibs, Tom Crown och Dick Noon för att nämna några.

Av Lars Ågren



Sven Gunnar Andersson vandrar upploppet ner med Pay The Bill efter segern i StoChampionatet 1984.